Jaha, då var man en i it-bruset.

Det gick inte att kämpa emot framtiden längre. Trots att jag köpte mig en skrivmaskin i vintras, som jag lovade mig själv att börja knappra på, så sitte jag här framför datorn och letar trevande efter rätt tangenter. Jag får helt enkelt erkänna.
- Jag tror att jag håller på att bli en dator-nörd!
Får man skriva ord som "dator-nörd"? Alla dator-nördar kanske blir upprörade och skickar arga mail till aftobladet eller expressen. Sen är karusellen igång. Jag ser det famför mig. Mittsida med stora svarta bokstäver "HETS MOT FOLKGRUPP" och ett reportage med mig när jag tvingas svara på frågor om mitt hat, mina extrema åsikter, min uppväxt, sexuella böjelser och dagisplats. Jag antar att jag får betala ett rejält skadestånd till någon stakars dator-nörd i Flen som blivit så upprörd att han hade spillt ut sin Jolt cola över sitt tangentbord. Tangenterna klibbade ihop, var på han blivt isolerat från hela världen och inte kunnat beställa en Hawaii från IT-pizzerian och nästan svallt ihjäl. Det gick så långt att han var tvungen att knacka på grannens dörr för att fråga om man kan koka smörgåsar. Grannen hade blivit så förskräckt av uppsynen på den utmärglade  dator-nörden att han i sin tur hade fått ringa en bekant och fråga om numret till SOS.
Jag får omformulera mig.
-Jag har fallit för trycket. Jag orkade inte stå emot längre. Min röst måste bli hörd. Okej, jag är väl inte den vassaste på datorer och jag är säkert bara avunsjuk på alla som vet vad facebook är eller hur man ska göra om man vill schattra med någon. Jag är därför uppriktigt ledsen om någon dator-nörd har av misstag surfat in på min blogg, i förhoppningen att detta var någon XXX sida med nakna kvinnor som stoppar upp vattenballonger i kroppsöppningarna, och sedan känt sig träffad.
Jag känner att jag redan har tappat fokus på vad jag ville att den här bloggen skulle bli. Min förhoppning var att detta skulle bli något trevligt. Nu har jag bara blivit upprörd och rädd. F-n också. Hur som helst hade jag bara tänkt säga att nu kan ni läsa lite om mitt liv. Om ni orkar bry er.
Nu ska jag gå och basta. Det finska arvet gör sig påminnt.

Kommentarer
Postat av: Åleda-Anders

Du var väl en av de sista som jag kunde tänka mig vara här. Kanske är det så att du e en av de sista.... Bra skrivet din nööööööd
Kiss

2007-09-17 @ 21:17:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0