Klassresan

"Vilken helg det var." tänkte Gunna när han imorse borstade tänderna. Sitta i solen och ha det bra. På lördagen ringde Numran mig och frågade om jag ville följa med henne och Viktor med bollen på utflykt.
-Vi tänkte sitta på en filt i solen och dricka champagne. Det tog inte lång tid för mig att komma fram till att denna idé var något i min smak. Sagt och gjort Gunna åkte in i Hammarbysjöstad och mötte upp. Tanken var att vi skulle först sitta och ha det gott i några timmar för att sen ta en tripp ut till Lidingö. Där hade skolan öppet hus i de nya lokalerna vi ska flytta till efter sommaren. Det kunde ju vara kul att titta lite på och samtidigt få en uppfattning om hur lång tid det kommer att ta oss varje morgon att åka dit ut.
Jag tog mina landsmän till ett ställe jag varit på tidigare. Där brädde vi ut en filt och så satt vi oss där och njöt. Jag hade tagit med små högtalare som vi pluggade in lite musik i och så blev det så där trevligt som det bara kan vara på film. Vi åt lite kallskuret och drack champagne.
- Det här är livet på en pinne hörni. sa uppskattande efter en stund. Ålänningarna höll med. Det var nästan lite synd att vi hade plannerat in det där studiebesöket ute på Lidingö. Men hade vi bestämt så hade vi bestämt. Tvärbana till Gullmarsplan, tunnelbana till Slussen, vidare till Ropsten och därifrån Lidingöbanan till Larsberg där skolan snart ska vara belägen. Det var fina lokaler de hade smällt upp ska ni veta. Industiparkett på golven och högt i tak. Jaja det gör kanske inte så mycket att skolan ligger på andra sidan jorden kanske. De ansvariga ute på bygget var stolta som tuppar där de stod och pekade och förklarade om allting. Lokaltidningen var där och ställde lite frågor. Gunna fick några men reporten skrev inte ner något jag sa. Förmodligen för att jag slängde ur mig flera one-liners i förhoppning om att det kunde bli en rubrik. Syster Martin är bra på sånt jag kan bara försöka. Vad sägs om "Vi har väl alla en lite romantiserad bild utav Södermalm", "Det är väl med skräckblandad förtjusning vi flyttar hit" eller "Det här kan inte bli något annat en bra". Nej något kliché-spruta är jag väl inte.
Efter öppet hus blev vi hembjudna utav en klasskamrat till Numran. Har hyr en lägenhet i andrahand ute på Lidingö. Detta fick bli som en förlägning utav vår studiebesök på denna ö man bara har hört talas om tidigare.
Lägenheten såg ut som vilken lägenhet som helst och inte alls snobbig och förgylld som man kunde tänka sig att den skulle vara. Nej kanske att man bara har haft fördomar? Numrans klasskamrat är från Blekinge så det kändes nästan lite hemma när vi alla satt där med våra bonniga dialekter ute i VD-land. Nästan lite för bra för att vara sant. Så kom hemresan...
Nu kom allt på en gång istället. Nattbussen var full utav kotlettfrisyrer och dunvästar. Skrek och härjade gjorde det med. Att de här killarna änns vill åka buss? De sjöng sånger de lärt sig på Lundsberg och Sigtuna. Slog sina delikata överklassnävar i bussinredningen. En sång handlade om Lasse som satt längst fram i bussen och sov. Den handlade om att han inte skulle få ligga. Om och om igen sjöng de den. Först blev jag stum, sen förvånad och till sist förbannad. I ren ilska började jag likt en kameleont försöka nästla mig in i gruppen för att sen kunna håna dem. Jag sjöng med lite och höll med killen som tyckte att taxi borde vara gratis. På något vi blev jag accepterad och när en annan kille berättade en anekdot sa jag som till svar:
-Killar det är som en gång när jag skakade hand med en fattig. Ingen fattade någonting, det blev tyst och de började att ignorera mig. Jaha så nu passar det inte längre. När bussen väl stannade var vi alla tacksamma att det var över. Numran, Knuten och Viktor med bollen bara suckade och vi var alla ense om att försöka undvika kontakt med Lidingöborna de två år vi pluggar på ön.

Kommentarer
Postat av: Södermalmstedt

Fy fan, nu fick jag ångest. Har vart på Lidingö två gånger i mitt liv. Två katastrofer.

2009-04-27 @ 14:23:10
URL: http://malmstedt.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0