Den lilla lilla julen

Igår påmindes Gunna åter om sitt ursprung. Det var lilla-jul och alla finnar i Hammarby sjöstad var där. Nu skulle vi fira och ha det trevligt. Denna högtid har Gunna nu firat i fyra år och det bara bättre och bättre. Trots mina finska rötter är det först nu i vuxen ålder som denna högtid har kommit till min kännedom. Som om jag hela mitt liv blivit förd bakom ljuset inför den här fantastiska begivenhet. På lilla-jul firar man som namnet skvallrar om jul, fast bara lite granna. Man smakar på helgen. Man ordnar en liten gran, äter lite julmat, ger varandra lite klappar och lyssnar på lite julmusik. Fantastiskt. Numran och Viktor med bollen stod som vanligt för firandet och som granne och landsbroder var Gunna på plats.
Först gick Viktor med bollen och Gunna ut i skogen för att plocka hem en gran. Viktor med bollen förklarade då lite hemligheten bakom ett perfekt firande. Granen ska man stjäla från grannens mark för att det ska vara på riktigt. Detta även om man själv har många granar på sin egen mark. Vi har ingen egen mark och ingen granne med granar heller. Så vi fick gå ut i Nackaskogarna i ett försök att hitta en gran. Det fanns ingen gran där. Efter en knapp timme gav vi upp och tog en gren från en enbuske. Det gick tydligen lika bra. Jaja nu när granen som var en en var fixad kunde vi fortsätta firandet. Tillbaka i lägenheten i Hammarby sjöstad åt vi gröt och drack glögg under finsk tystnad. Mysigt och finskt. Gunna hade fått uppdraget att stå för musiken. Jag hade hittat julmusik och satt ihop en spellista. För att tydliggöra ursprunget på kvällen hade jag smugit in några finska julsånger. Jag hade ingen aning om vad låtarna handlade om men de var tydligen populära. En finne med rolig röst sjöng tydligen något om att han tycker om alla kroppsdelar fick jag förklarat för mig. Jaha så gör man tydligen i Finland om julen. Man hyllar kroppen och dess delar. Inte för att jag ser en direkt koppling mellan julen och äggstockar men i Finland är detta tydligen detta som tvål och vatten.
Julmaten var fantastiskt god och julölen var kall. Klapputdelningen gick smärtfritt och alla gick hem. Ja nu är det inte långt kvar till den stora julen och då kan Gunna tillsammans med en mängd sverigefinnar lugnt fortsätta firandet. Ty vi har redan tagit bort spänningen och nervositeten kring julafton. Nu vet vi vad som väntar. Det känns tryggt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0