Nytt år i ny stad.

Gunna är tillbaka i baracken. Julen spenderades på hemma plan i Halmstad och nyår var något utöver det vanliga. Berlin i goda vänners lag.
Klockan tre några dagar innan nyårsafton träffades Gunna, Journalisten, Gris-prinsen, Ingenjörn, Texas och Decibel på Stockholms centralstation och så kunde resan börja. X-2000 till Lund och där hoppade vi på nattåget som skulle ta oss den sista biten ner till Berlin. Det var en mysig kupé vi hade. Så liten att man var tvungen att ligga i sin säng om alla skulle få plats. När tåget hade rullat in på båten mellan Sverige och Tyskland passade vi på att gå upp till restaurangen där vi tog oss några öl och pratade förväntansfullt om vad vi skulle få vara med om. Väl nere i vår kupé igen var det inga problem för Gunna att somna och sova hela vägen ner till Berlin. En kvart innan vi var framme blev jag väckt utav att konduktören öppnade vår kupédörr och berättade för oss på tyska att det var 15 minuter kvar tills vi nått resans mål. Det var tidig morgon och kallt i Berlin. Staden sov fortfarande när vi med trötta steg intog dess gator. Då blev Gunna också uppmärksammad om att inte alla hade sovit lika bra som honom den natten. Tydligen hade det snarkats en del i från den säng jag sov i. Det mitt ressällskap såg fram emot mest i denna stund var inte att utforska vårt resmål utan det var att få komma till hotellet och sova. Detta fann jag en aning märkligt men kände att jag inte vågade ifrågasätta denna plan. När vi väl fick checka in och inse att hotellet såg värre ut än vi hade hoppats fick så grabbarna sin vila. Gunna passade även han på att slumra en stund.
Berlin är en fantastisk stad. Vacker och spännande. De följande dagarna var ett nöje att ha fått vara med om. Besök på restauranger, pubar med roliga namn, tv-torn, fina parker i vinterskrudar, konstnärskvarter, märkliga klubbar, gator och torg uppkallade efter historiska personer och bara att få studera den storslagna arkitekturen i gamla Östberlin. Allt detta var fantastiskt men det är ju långt ifrån bara sådana saker som gör att resor blir lyckade. Allt det är bara scenerier för vad som händer den lilla människan. Det som faktiskt gör att något berör eller roar oss. När jag ser tillbaka på resan som kommer jag nog inte först och främst att komma ihåg Berlin om ni förstår mig. Det är de små sakerna som händer i den stora staden som jag kommer att minnas. Pinsamheter kopplade till bristande språkkunskap, lyckan att få dricka en kopp vanligt bryggkaffe när detta nästan är en omöjlighet på restaurang där espressomaskinisterna stolt pressar fram sitt beska gift det kommer jag att minnas. Jag kommer att komma ihåg det frekventa gnäll om hur kallt det var och hur mysigt det kan vara att bara smita in på en liten pub mitt på dagen och ta sig en öl i tyska diversearbetares sällskap. Staden står bara där när Decibel tycker att någonting smakar bacon eller när skratten exploderar då Gris-prinsen väcker hela hotellrummet genom att dricka sitt morgonvatten så intensivt att vattenflaskan knycklar ihop sig och ger ifrån sig ett förfärligt läte. Utsikten ifrån Ferhnsehturm kan inte mäta sig med kindpussarna kring tolvslaget och ett misslyckat försök att bjuda gänget på champagne. Men jag tackar Berlin för att jag fick uppleva det.

RSS 2.0